Meet the monster
I'll fight with all my heart,
There is no time to pray,
No time to cry.
I'll fight with all my hate,
There's nowhere to run,
No place to hide.. - Caliban - Nowhere to run, No place to hide
There is no time to pray,
No time to cry.
I'll fight with all my hate,
There's nowhere to run,
No place to hide.. - Caliban - Nowhere to run, No place to hide
Tillbaka till verkligheten. Julafton är bara någon knapp dag till, och då väntas glädje i form av gåvor, sorg pga penningbrist, och ångest på grund av julbord. Men sånt hör väl till? Och i den här fantastiska vintertid tänkte jag slänga upp en jämförelsebild på min kropp, så brace yourselves. Ska bara komma på hur i helvete man lägger upp den, så finns risk att den åker upp i ett annat inlägg, men men.
You kept me in this dark hole,
It was like living hell,
With my open wounds that never healed,
You gave me my own blood,
You took it from my heart.
But now I'm free again
And I'll come for you.
And now is the time to strike back...
It will be hard and painful,
No mercy anymore.
It was like living hell,
With my open wounds that never healed,
You gave me my own blood,
You took it from my heart.
But now I'm free again
And I'll come for you.
And now is the time to strike back...
It will be hard and painful,
No mercy anymore.
You killed what was left of the good in me
Varje dag sedan i måndags har jag känt konstant vrede och hat. Inte ens boxningen tog glöden att döda ur mig. Jag vill bara se dig täckt av blod. Har inte jag lidit tillräckligt? Jag tycker att 2 månader av konstant depression är mer än tillräckligt, sedan detta? Jag vill bara härifrån. Ingen verkar vilja göra något åt denna skit heller, så jag ska bara fortsätta vara i min ensamhet. Nej jag är ju inte ensam. Jag har ju mitt hat och min vrede som håller mig konstant sällskap. Men nu är det helg och nu kan man andas ut. Nu är det helg och nu kan du inte gömma dig.
It dwells in me
Jag har inte mått bra på ett tag nu, och vad jag fick reda på igår, hjälpte inte till. Jag har känt ilska och hat innan, men detta är på en helt ny nivå. Jag önskar dig lidande. Mycket lidande. Men det som svider värst är att ingen berättade för mig, för uppenbarligen visste en hel del om detta och det var några av mina närmsta vänner.
Min mor var rädd igår, hon hade aldrig sett mig såhär. Sova fick man fan heller inte göra, då jag väcktes ett flertal gånger av att några skulle rädda sitt skinn. Jag känner mig som ett monster, nära på att flippa hela tiden.
När jag fick höra det så försökte jag hålla borta min vrede med hela kroppen. Nu är min vänstra hand rödfläckig och jag vet inte hur den blev det, men det blev så efter min ilska.
Jag önskar att allt bara var ett elakt skämt, och att jag hade vaknat upp innan sommaren och bara gjort saker annorlunda. Jag vill Härifrån.
I'm better off this way..
You want it, you’ve got It
You’ve always been such a waste of time
You want it, you’ve got It
A friend of yours is no friend of mine
You want it, you’ve got It
When will you act your age
You want it, you’ve got It
You’re the reason things have to change - A Day To Remember - Better off this way
You’ve always been such a waste of time
You want it, you’ve got It
A friend of yours is no friend of mine
You want it, you’ve got It
When will you act your age
You want it, you’ve got It
You’re the reason things have to change - A Day To Remember - Better off this way
Julen kryper närmare, snön har fallit, värmen har vridits upp i hemmen. Tankar på julklappar till nära och kära flyger runt i huvudet. Hur man skall ha råd med detta? Jo. Det undrar jag med.
mjofan.
Trevligt att min kära bror kommit och hälsat på, dock så märks det knappt, med tanke på att aldrig är i själva hemmet. Helgen har haft lite blandade känslor, fredagen hände inget på trots festletande, lördagen skulle man se bio på, missade bussjäveln och sket i det. Det blev fest istället.
Kul var det där, sedan kom det fett med folk, någon började spy lite här o var. Lite besviken blev man där med, men det är lugnt. Efter det så stack Simon o jag till stan och träffade min bror och hans följeslagare. Jag lämnade Simon i tryggt förvar med söta Tatuerar-Pedda, sen stack jag till Gaston's och träffade min broder och hans kamrater, samt min kusin och morbror som hade beställt in champagne. Good stuff. Det hinkade man i sig och hade trevligt. En stund efteråt stack vi därifrån och gick till La Cocaracha. Dock var det superlamt där så vi stack strax efteråt ut, då jag bestämde mig för att gå hem. Gå Hem. Söndagen började lätt med en liten huvudvärk, hundutgång och frukost. Allt kändes normalt som vanligt efter en fest, och sedan pga frukosten så började Kaozet. Men men. Baksmällan tog slut vid klockan 18:00 typ. Idag blir det fan råträning och Ultra-plugg. Har omprov på Ljudteknik imorgon, så har i all förhoppning att jag ska klara det. Håll tummarna för mig, Sverige.
Vart fan är min digitalkamera?
